Mörker, jag är livrädd för mörker!  Och ändå håller jag på med natt orientering. Ibland förstår jag inte på mig själv, men det är nog ingen som gör.
Även fast jag är jätte mörkrädd så brukare det gå super bra när jag natt orienterar eftersom det hela tiden är folk runt mig.
Idag så var jag ,precis som varge onsdag, på natt orientering och det gick hur bra som hälst i början...
för helt plötsligt var jag helt själv i skogen. Min första tanke var: Vart är alla? Det var inte en lampa så långt ögat kunnde nå och jag kände hur paniken kom krypandes. Om jag säger så här, jag har inte ens släckt när jag sover, så mörkrädd är jag. Ni kansek kan föreställa er hur det känder att vara MaanDiPop just då, ensamn långt inne i en kolsvart skog.
Idag sprang jag inte för att vinna, jag sprang för att överleva...
Det kallar jag en nära-döden-upplevelse!

//ManDiPop